Imorgon avlutar jag mitt första år på gymnasiet och jag kan inte alls förstå hur det kan ha gått så himla fort. Helt crazy.

Att jag ens hamnade där jag hamnade är ju otroligt. Första gången några elever föreläste om Humaniora på min skola tyckte jag det verkade astråkigt. Vem ville läsa massa historia och arkeologi? Skittråkigt, så jag valde Sam Internationell istället på Vasaskolan istället.

Så kom dagen så vi skulle få reda på vad vi kom in på preliminärt, och jag kom in på mitt förstahandval. Jag hade matte då och jag gick in, satte mig bredvid Anna och sa: "Jag vill välja om". Samma dag jag fick veta vad jag kommit in på, ville jag byta. Till humaniora. Den linjen jag tyckt varit så tråkig, den ville jag byta till och jag vet fortfarande inte varför.

Första dagen var jag så nervös, kunde bara tänka på vad som kunde hända. Tänk om jag inte får några vänner, tänk om jag måste äta själv, tänk om jag inte trivs? Jag kommer in och direkt känns det bra. Klassen verkar schysta och lärarna är jättetrevliga och 2 dagar ängnas åt att lära känna varandra. Vi började på en torsdag och på måndag kändes det som vi känt varandra i år.

Nu har första året gått och jag är så glad att jag hamnat i denna underbara klass. Aldrig trodde jag att jag skulle hamna i klass där jag verkligen känner att vi är en klass, det känns så himla skönt. Denna klass, känner jag mycket bättre, än min klass i 9an. Då hade jag ändå gott i samma klass med många ganska länge. Det är sjukt.

Hade det inte varit för min bror som tyckte att jag skulle gå på Vasaskolan och om jag inte hade ändrat mig, hade jag helt missat denna underbara klass, underbara lärare och underbara linje(även om den dödar mig ibland). Till min kära klass, ni är bäst och tack för att ni gör att skolan blir värd att gå till. Ni är guldvärda.

Känner mig så jävla helvetes värdelös att jag känner att jag inte ens orkar göra någonting, eftersom jag kommer misslyckas med det ändå. Så jävla värdelös.

Hamnat i någon slags svaka då livet fan bara känns piss. Känslan av välbefinnande och lugn finns inte och jag känner mig ständigt stressad. Spelar ingen roll hur mycket jafg än försöker så är jag alltid uppe i varv.

Nu ska jag lägga mig i sängen och grina lite och hoppas att det försvinner men så blir det nog inte. God jävla natt.

Allstå jag kommer ju skrämma bort er med min arghet, måste ta och sluta.

Jag älskar mitt liv ganska mycket ändå. Underbar familj, underbara vänner, skolan funkar helt OK och allt flyter lixom på. Måste bara sluta låta de dåliga sakerna gå ut över det som faktiskt är bra.

Jag är Sara Gustafsson och jag älskar mitt liv!

Jag är blir så arg. Så jävla arg. Att du fortfarande sätter DINA behov först men inte ser till mina. Att du inye bryr mig om om jag mår dåligt, så länge du mår bra. Fyfan.

Nu ska jag sova. Imorgon är det alla<3dag, så ska jag sjunga i biblan, träna och plugga. Funkar helt okej. Helt okej.

Gjorde om detta inlägg 2 gånger och såg NU att massa saker försvunnit... SUG.

Detta inlägg handlar iallafall om saker ni kanske inte visste om mig, fobier, saker jag saknar osv osv. Enjoy!

Jag har en gul missfärgning på min ena framtand i form av ett hjärta. När jag var 2 år gammal bet jag i en gardin och min tand gick av och sedan uppkom denna missfärgning på min tand! Jag har alltid tyckt den har avrit ful och velat bleka bort den men det är så många som tycker den är ccol så jag kanske behåller den. Vem vet?

Jag har fobi för sprutor, blod, vener och blodådror. Varje gång jag ska ta en spruta vill jag gråta och när jag skulle operera halsen var jag mer rädd för att sätta i en kanyl i armen än att operera mig. Jag är även vädligt rädd för djupa hav, jag tror att jag ska bli nedsugen i ett stort hål eller något.

Om jag ska äta ett ägg som antingen är stekt eller kokt, vägrar jag äta gulan. Tycker den är asvidrig och äter bara vitam och det har jag gjort sedan jag kan minnas.

Mitt favvogosedjur är en katt som heter Johanna. Jag brukar fortfarande ha med henne när jag åker någonstans. Hon brukar bara ligga i väskan dock, men det känns tryggt att ha med den.

Min bästa vän och jag har känt varandra i 11 år och under den tiden har vi varit bästisar, bråkat, "bara" varit vänner och just nu är vi bästa vänner. Hon är den som vet mest om mig och verkligen kan se smärtan bakom mina leenden.

Jag hade en sommar där jag umgicks med heeelt annorlunda folk än jag gör nu. Den sommaren förändrade verkligen mig, tänker dock inte prata om det blev bättre eller sämre men jag blev helt förändrad.

Jag brukade förut ha en otroligt bra vän men sen förstörde jag allt och ibland kan jag sakna den personen riktigt mycket. Dock är det nog försent nu att försöka reparera den relationen men jag kommer alltid vara tacksam för den tid jag fick.

Jag var förut "beroende" av choklad och brukade köpa och gömma det för mina föräldrar. Dock har jag slutat med det nu men jag är ibland lite rädd att falla dit igen.

Jag har sjukt svårt att berätta för folk om de sårar mig eller inte. Brukar ofta istället sluta mig som en mussla och dra mig undan. Någonting jag verkligen vill ändra

Jag HATAR när folk ska hålla på att leka mamma åt mig. Typ säga åt mig vad jag ska göra när de inte ens behöver och om jag inte lyssnar så gör dem de åt mig. Hatar även när folk hyschar åt mig. Säg istället lite snällt att jag pratar lite för högt men hyschar du kommer jag garanterat bli arg.

Jag samlar på grodor(inte riktigt;)) och har gjort sedan jag var 6 år. Har cirka 70 st i dagsläget men hoppas någon gång att jag kommer komma upp till 100.

Jag saknar en viss person på mitt gym.

Jag brukar ha tendensen att hamna "utanför" och känner ganska ofta att folk glömmer bort mig, jag hamnar ofta i bakgrunden och jag inte kliver fram.

Jag brukade vara jätteblyg och var orolig att jag inte skulle våga ta kontakt när jag började på gymnasiet. Tur nog gick det kanon och det har verkligen gett mig självförtroende.

Jag har väldigt lätt att bli svartsjuk, hänger väldigt mycket ihop med att jag är ganska osäker på mig själv.

Jag tycker det är svinsexigt med killar som har låga converse, helst vita eller i någon nyans av rött. Så jääävla snyggt!

Ja det var ju en hel del saker om mig som ni kanske inte visste. Känner verkligen att jag öppnat upp mig så jag hoppas ni läste allt!!

Smell you later!

Jag är så sjukt nervös nu. Ska träffa en person och prata lite och det känns så kontigt. På 5 dagar har livet ändrats HELT totalt och jag kan inte ens säga om det blivit till det bättre, eller till det sämre. Jag känner mig full av liv men samtidigt så, tom. Känns så himla konstigt.

Jag har så svårt att förklara och prata om hur jag mår, vilket gör att jag kan gå runt och fundera på samma sak i hundra år. Inte så bra kanske. Jag kan bara prata riktigt djupt med min bästis och min mamma, inga andra men jag önskar att jag kunde släppa in andra, låta andra kunna prata djupt med mig. Men istället, sluter jag mig och går till gymmet och gör av med allt istället. Gästrike gym och fitness, what would I do without you? <3

Kanske behöver jag lära känna mig själv, kanske behöver jag få vara själv och lära mig att släppa in andra? Nej, allt är kaos och allt är perfekt just nu. Sjukt konstigt och sjukt underbart.

Back on track igen då?Eller..?

Har varit på läger från fredag tills idag(eller aa, igår tills klockan 5). Skulle igentligen varit med på ett till läger men det orkade jag inte med PGA personliga skäl. Kom hem och fick SUPERGOD mat, kollade film till två och nu städar jag. Fan va sjuk jag är.

Det är sjuuuukt hur snabbt livet kan förändras, en grej och sen är livet inte detsamma. Är dock tacksam att jag har så himla fina vänner att luta mig mot, tack<3 Nu ska jag städa vidare, smell you later!!!!!!!

Jag är trött, hungrig och vill inte gå på sååååååååååååååång idaaaaaaaaaaag

Ibland kan jag nästan inte förstå vad som går runt i huvudet på mig. Typ 1000 olika saker och snart måste ju nästan hjärnan explodera. Så mycket saker som man vill säga till andra men som man inte får fram. Tankar man vill dela men som någon ändå inte skulle förstå. Sådana tankar går runt i mitt huvud heeeeeeela tiden.
 
Jag vet inte ens vad jag ska skriva. Finns hur mycket som helst som jag skulle vilja skriva men jag får inte fram något. Ska det vara så svårt? Ska det vara så jävla helvetes svårt att bara visa? Visa sina älskade att man tycker om dem? SKA DET VARA SÅ JÄVLA HELVETES SVÅRT?????????? Ja, istället skiter man i det och sen står man där ensam med usla jävla ursäkter.

Blev världens konstigaste inlägg, kan inte ens själv förstå det.

Smell you later.

Idag har jag lyckats. Ramlat med stolen och somnat under en film på historian. Fortfarande trött. Och har ont. Jävla pissbajsdag :((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((

Nu behöver jag lov, NU. Känns som jag har 100 saker att göra, och det har jag nästan. 3 prov, 1 inlämningsuppgift, 1 muntliguppgift, 2 tal, 2 läsloggar och måste skriva klart 4 mail till min penpal, och allt detta på tre veckor typ. Jag behöver lov.

Jag vill inte klaga, jag visste att det skulle bli mycket att göra, det visste jag men det är likförbannat jobbigt ändå. Snart är det lov och då ska jag fan bara NJUTA och ta vara på min lediga tid. Usch va sköööönt.




Jag på spexfotot, fy tusen så snygg.

Måste börja med att säga att idag är det min och Samuels 2-årsdag, iloveu<3 Dag fem idag och idag ska jag skriva om tre dåliga saker med mig.

1: Jag är ganska negativ
2: Jag har svårt att prata med nya männsikor, alltså ganska blyg
3 : Jag har väldigt dålig självkänsla, har svårt att tycka om hur jag ser ut

WOW, blev verkligen chockad när jag såg statistiken, 15 unika läsare (låter inte mycket men det är mycket för mig). Säkert bara PGA det där söta inlägget jag skriv igår.. :) Idag ska jag iallafall skriva om tre bra saker om mig!

1: Jag kan fjanta mig och skämma ut mig, utan att skämmas.
2: Jag ställer alltid upp och finns där för de som behöver mig
3: Jag är väldigt sällan elak på riktigt.

Måste bara säga, ITS FRIDAY!

Mitt namn är som sagt Sara Ingrid Gustafsson. Tänkte berätta lite bakgrunds fakta angående mitt namn!

Sara heter jag och det finns en liten historia bakom det. Jo, det var så att min mormor egentligen ville att min mamma skulle heta Sara, det ville dock inte morfar. Så när min mamma och pappa skulle döpa mig, så blev det Sara! Mitt mellannamn har jag från min farmor som heter Ingrid och mitt efternamn kommer från min pappa, min mamma hette innan hon gifte sig Håkansson.

Kan ju ta och berätta att Sara "är ett semitiskt namn som betyder "furstinna" eller "prinsessa". Det är även en förkortning på staden Tyros och Abrahams fru hette så. Ingrid "är ett kvinnonamn med nordiskt ursprung. Den ursprungliga formen av namnet var Ingifridh. Första delen av namnet kommer från ett gammalt gudanamn med oklar identitet och andra delen av fridher 'vacker, älskad'. Sen är mitt efternamn så awesome för att två komiker har det efternamnet, status eller vad?

Nu vet ni lite mer om bakgrunden om mitt namn, vad mina namn betyder och varför mitt efternamn är coolt.

Puss!

Kände mig ganska deppig lite tidigare och bestämde mig för att gå ut på en promenad för att bli på bättre humör. Medans jag gick började jag lyssna på låten F**cking Perfect med P!nk och insåg helt plötslig att jag har INGEN anledning att känna mig dåligt eller meningslös.

Varför? För trots alla motgångar, krossade hjärtan, bråk och dumma ord, har jag klarat mig och lyckats tagit mig dit jag är idag. Lyckats undvika att falla över kanten och ändå kämpat vidare(med hjälp då självklart) och alla dessa händelser, har hjälpt mig att forma den person jag är idag. Jag skulle kunna säga till alla som varit elaka mot mig: Tack för att du hjälpt mig till att bli den underbara person jag är idag. För varje dåligt händelse har jag blivit starkare och insett att jag är värd bättre men också att jag kan bättre.

Nu står jag här, den elfte november 2011 och är så jävla stolt över den person jag är idag. Jag är stolt över att vara en person som pratar högt, som alla säger åt att sluta prata så högt, en person som bland vissa människor pratar mycket, som man säger åt att sluta prata så mycket, en person som inte är rädd att skämma ut sig, som folk skäms för. Och vet ni vad? I FUCKING LOVE IT och jag kommer aldrig sluta. Jag kommer fortsätta att prata högt, om inte högre. Fortsätta prata mycket, om inte mer och fortsätta skämma ut mig och skita i om folk skäms över mig.

För det här är jag, Sara Smuts Hubba Gustafsson och jag tänker ALDRIG låta ord påverka mig eller ändra mig. ALDRIG.

if you do not like me for who I am, fuck offfffffff

Denna fredag har varit bra, tills jag kom hem. Första lektionen bara flög iväg, till lunch fanns det nyponsoppa så jag kunde äta något(är ju som sagt jätte öm i tänderna) och historian var faktiskt rolig. Fikade med några brudar från klassen, alltså en bra fredag. Nu sitter jag här och har INGET att göra. Mina föräldrar har åkt till Berlin och lämnade mig hemma(skulle dock inte vilja följa med), visst är det skönt att vara hemma lite själv men är så rastlös.

Känner mig tom och bortglömd. Har ingen aning om varför men just idag känns det som kroppen tappat all kraft och att jag inte ens orkar bry mig om mig själv. Ska försöka gå ut och komma på andra tankar, ha en bra fredagskväll!

Puss!

sfnksdjdngvdmkvnd vdkfingdrfkfbjnbvkndfvkmksdvjd vmdsv dvdnsvs jvdfspoinid jsdnvs vjsinv.

Hejsan !

Har just nu Samhällskunskap/Historia , eller har rast nu . Så då passar jag på att skriva ett litet inlägg om mig !

Sååå vem är jag ?

Jo , jag är en 16 tjej vid namn Sara Gustafsson som är bosatt i Sandviken . Jag går första året på spetsutbildningen Humaniora på Vasaskolan , som förresten är en sjuuukt bra skola ! Rekomender den starkt . Men iallfall , nu ska jag inte prata om skolan utan jag skulle ju prata om mig själv(hejsjälvupptagen..)

Något jag verkligen älskar att göra är att SJUNGA ! Jag går på sång 3ggr i veckan , så musik är en väldigt viktig del av mitt liv . Annars gillar jag att styrketräna . Min mamma har styrketränat större delen av sitt liv så hon har smittat av det på mig kan man säga .  Umgås med vänner,familj och min pojkvän är något jag också gärna gör på min fritid men lika mycket tycker jag om egen tid och att ensam ta långa promenader med skön musik i öronen , det är väldigt skönt .

Som jag sa innan brinner jag för frågor som handlar om rasism,nasism och fördommar och kan tycka det är väldigt intressant att läsa om folk åsikter angående dessa saker och det är ju som sagt det bloggen kommer handla om . Kan du säga att jag är vädligt mycket emot alla dessa saker men ändå är jag lite fördomsfull av mig . Men det kan vi ta en annan gång .

Nu tror jag faktiskt att jag givit bra bild av vem jag är och vad jag gillar och dessutom hinner jag inte mer för min lektion har faktsikt börjat och måste försöka hänga med lite . Detta är ju ändå väldigt intressant och då är det ju smart att lyssna !