equalrights

Jag är så sjukt nervös nu. Ska träffa en person och prata lite och det känns så kontigt. På 5 dagar har livet ändrats HELT totalt och jag kan inte ens säga om det blivit till det bättre, eller till det sämre. Jag känner mig full av liv men samtidigt så, tom. Känns så himla konstigt.

Jag har så svårt att förklara och prata om hur jag mår, vilket gör att jag kan gå runt och fundera på samma sak i hundra år. Inte så bra kanske. Jag kan bara prata riktigt djupt med min bästis och min mamma, inga andra men jag önskar att jag kunde släppa in andra, låta andra kunna prata djupt med mig. Men istället, sluter jag mig och går till gymmet och gör av med allt istället. Gästrike gym och fitness, what would I do without you? <3

Kanske behöver jag lära känna mig själv, kanske behöver jag få vara själv och lära mig att släppa in andra? Nej, allt är kaos och allt är perfekt just nu. Sjukt konstigt och sjukt underbart.